Patricia Nikula

Ibland längtar man verkligen efter sommaren och man tar studenten, då man får tid att göra det man själv vill, träna när man får lust, hinna åka ner till stan mitt på dagen när man kommer på det, läsa en massa, sola och bada och bara ta det allmänt lugnt och bara tänka på en själv. Det låter så långt bort just nu, men tänk er ändå, det var ungefär lika lång tid sen som sommaren var, tills den kommer igen, och den tiden har gått hur fort som helst :)

Idag har jag kommit fram till att jag egentligen är nog en träningsnarkoman, oerhört kicklig och väldigt rädd för när killarna i klassen går bakom mig, dock inte samtidigt.
Det här med när killarna går bakom en är när de hela tiden är beredda på att stoppa in en fot mellan mina kliv så man helt plötsligt kan tappa balansen och falla huvud stupa ner i golvet. Det skulle vara så typiskt mig att göra, så jag försöker hålla mig borta från att vara framför dem just nu. Ganska smart lösning om jag får säga det själv!