Patricia Nikula

Nu har J åkt hem, och jag sitter här med D och kollar på Mickey mouse christmas... Så tänkte ta tillfället i akt att skriva lite om juldagen. J, du får kommentera det du tycker att jag missade eftersom det hände så jäkla mycket skoj!

Gästerna kom i omgångar, och man tyckte att det här var ju lätt att komma ihåg alla namnen, varför oroa sig? Sen kom alla på en gång, jag har aldrig sett så mycket människor i ett sådant här hus... Det var fullt överallt och man skulle vara glad om man hade någonstans att sitta ner. Man kände sig lagom uttittat i början, men de här människorna är så vänliga att det inte gjorde något alls.
Maten stod på bordet i mängder, olika kakor och rätter, drickan flödade, J och D fixade kalkonen (usch), klappöppning igen. Tomten kom ännu en gång för ungarna och det var en stor succé! Humöret var på topp hos alla och alla skrattade och pratade och sjöng. De allra flesta i den här släkten är otroligt duktiga på att sjunga och spela gitarr, det är otroligt att lyssna på. Så mot slutet av kvällen satt alla ner för att lyssna på dem som tog fram sina gitarr och började spela och sjunga. Ni skulle ha varit där, det var otroligt! Vi spelade in några videon, trodde vi i alla fall, men det visade sig att kameran var på tystläge...

Den roligaste kommentaren under kvällen var när vi står några stycken i köket och pratar. Och L helt plötsligt säger till en av killarna:
L: Are you guy?
Det kom från ingenstans, och ni anar inte hur mycket vi skrattade åt det! Men det är som jag och L har pratar om, varför gå runt och undra när man kan fråga på en gång?

Julen här är annorlunda på många sätt, eller det kanske den inte är egentligen. Vi har alla våra egna traditioner och seder. Allting är så stort här bara. Det är inte få julklappar här, utan det är massor. Om det inte är allt på önskelistan så funkar det bara inte. Vill tacka alla för alla julklappar och julkort som jag har fått. Det betyder massor att man inte glömms bort är borta :)

Och snart fyller jag 20 år också!!