Patricia Nikula

Glömde ju att skriva i inlägget om A födelsedag, att jag fick höra att jag såg ut att komma från Norge! Jag menar Norge av alla ställen, hur ser de ut liskom? De sa: You don't look like a swedish girl, more like someone from Norway... Hur ska man ta det, de har väl ingen särskild look? Jag vet ju att vi svenskar förknippas med blont hår och blåa ögon, vet att jag inte kan säga emot det, men ändå!

Helgen har handlat om shopping med S :) En blå jacka (skit söt), tröja, underkläder, krämer från body shop, moonboots (som har blivit mina favoritskor för tillfället), träningsbyxor (tajta svarta som man springer i) och lite annat. Får se om jag lägger upp bilder på det eller inte! Mina bästa köp här borta i Chicago är definitivt jackan, moonbootsen och mina träningsbyxor. Det är det man går runt i liksom! Kan det bli bättre? Det är som ni ser på bilden ovan, det är från D balett idag, träningsbyxorna på, samt skorna, sen tröjan man köpte. Det är det. Man behöver inte bry sig mera. Underbart!

Natten till söndagen sov jag 2 timmar, men det syntes tydligen inte på mig, utan både L och S sa att jag såg helt annorlundare ut. Jag lyste upp liskom och jag lovar att det kändes så också. Allt som har fått mig att må sämre än sämst, har försvunnit och jag har börjat min vandring uppåt igen. Jag kände mig lättare, gladare och som om ingenting kunde förstöra det. Det är en känsla som jag inte haft på väldigt länge, så vad gör det om man somnade runt halv 7 för att kunna ta tåget 3 timmar senare för en dags shopping? Jag behöver inte bry mig mera om saker som jag vet bara kommer att såra en djupare. Ni kan inte förstå känsla, o ett prat i 5 timmar kan göra nytta...