Nu börjar man komma någon vart här borta
Det är helt sjukt alltså! Mina dagar här borta här bestått av sol och värme. Idag öser regnet ner så pass mycket att om man är ute i 10 sekunder så är man dygnsur sen.. Så dagen har varit en lugn dag inomhus tillsammans med D och H. Träffade även C, från Germany, som varit au pair för 3 år sedan, som nu har kommit tillbaka till familjen och hälsat på i två månader. Så vi bestämde att vi skulle hitta på något någon dag, gå på bio, åka in till downtown, leta reda på en Mall eller bara ta det lugnt och kolla på film hos någon. Hon bor på andra sidan gatan så det är ju inte världens längsta väg att gå heller...
Sen hände det en sak som precis brukar hända hemma, när jag och L står och pratar på uppfarten utanför huset så ser jag en bil svänga in på våran uppfart och ut kommer S. Hon bor i staden bredvid, men ville ändå bara svänga förbi en snabbis och kolla hur jag mådde! Det var så otroligt gulligt och det värmde, det fick en påmind liskom att man faktiskt inte är ensam här borta. Så det gjorde dagen, sen träffade jag ju C också och dagen kunde inte bli bättre :)
Dock hände det en liten olycka när vi var och kollade på H när han var på tennislektionen. D höll på och springa runt och till slut så råkar hon snubbla på sina egna skor och föll rätt in i kanten! Jag hade hjärtat i halsgropen och hoppades av hela mitt hjärta att hon inte hade fått ett jack i pannan, det var det inte tack och lov, för lovar att jag hade dött då. Istället har hon nu fått världens största bula, lika stor som en golfboll... Tack och lov var ju J med, så släpp ta hand om det ensam...
Kommentarer
Trackback