Patricia Nikula

Hur skumt är det på en skala, att sitta här i soffan hemma, höra svenska vart du än går och bara göra precis vad jag vill under dagarna?
Jag är hemma, jag menar, verkligen hemma i Sverige igen..

Igår åt jag en efterlängtad lunch tillsammans med min älskade A, och senare på kvällen blev det Trike åkande med M. Då jag är den som inte är trött under kvällarna nu på grund av jetlaget, fick även jag äran att åka och hämta J från flygplatsen! =) gjorde ingenting alls.

Jag ser det som positvit att man är så pass pigg under kvällarna som man är, jag har ju massor med tid för annat som man varken har lust eller tid att göra under dagen. Så varje kväll nu sen jag kom hem (2 eller så) så har jag stängt in mig på rummet när alla andra går och sover, för att städa och fixa iordning mitt rum. Hur bra är inte det liksom? Sen runt 02.00 tiden, ger jag upp och inser att det kanske är smart att i alla fall försöka sova..



Nu är det lite annat som lockar än att sitta här framför datorn, men ville ge er en liten uppdatering om att allting gick bra och att jag överlevde den skakiga flygturen hem, dryga tyskar som bara snackar tyska med en, och skit tunga väskor.
Just det, när jag kom ut där från flyget, med mina väskor och allt så står M och E med en stor skylt me bild, ballonger och tutar i såna där tutor. P står och fotograferar..  Om vi säger så här, inte var det svårt att hitta dem i mängden... =)