A long day with everything
Dagen i dagen D, som är i shopping :D älskar allt som har med shopping att göra, kan det finnas något bättre än att försöka hitta något nytt till sin garderob?!
Jag tror inte det va! :)
Som ni kanske har förstått har jag shoppat järnet idag tillsammans med A. Hittade en massa bra saker, bland annat en väska som jag har letat efter, jag vet inte hur länge, ett gult linne, läppglans, TVÅ PAR SKOR ( som de flesta vet, älskar jag skor, och det är en sak man aldrig kan få för många av! ) och ett svart skärp.
När man bestämmer sig att åka ner och shoppa en dag, är det alltid så att det antagligen är en sådan dag som man bara hittar allting på eller en sådan dag som man inte hittar någonting. Idag var det en sådan dag man hittar allt man vill :)
Gårdagen tillbringade jag med A (inte alls samma som innan :) ), vi hade myskväll med film, godis och en massa prat. Kan inte förstå att det går så lång tid mellan vi ses, vi får ändra på det helt enkelt. Love you my twin!
Men i vilket fall, efter en lång dag, hoppandes på kryckor, så har jag så ont i mina händer så jag dör, nästan i alla fall... Sen när jag och A skulle ta bussen hem ner till stan igen, vilka tror ni inte sitter på bussen då? Jo, såklart hela SSK J18 :P Kände igen några stycken som är J kompisar som jag träffat innan, men det mest irriterande är att man inte kan placera dom med något namn :P får väl fråga J sen när hon kommer hem igen :)
Jag tror inte det va! :)
Som ni kanske har förstått har jag shoppat järnet idag tillsammans med A. Hittade en massa bra saker, bland annat en väska som jag har letat efter, jag vet inte hur länge, ett gult linne, läppglans, TVÅ PAR SKOR ( som de flesta vet, älskar jag skor, och det är en sak man aldrig kan få för många av! ) och ett svart skärp.
När man bestämmer sig att åka ner och shoppa en dag, är det alltid så att det antagligen är en sådan dag som man bara hittar allting på eller en sådan dag som man inte hittar någonting. Idag var det en sådan dag man hittar allt man vill :)
Gårdagen tillbringade jag med A (inte alls samma som innan :) ), vi hade myskväll med film, godis och en massa prat. Kan inte förstå att det går så lång tid mellan vi ses, vi får ändra på det helt enkelt. Love you my twin!
Men i vilket fall, efter en lång dag, hoppandes på kryckor, så har jag så ont i mina händer så jag dör, nästan i alla fall... Sen när jag och A skulle ta bussen hem ner till stan igen, vilka tror ni inte sitter på bussen då? Jo, såklart hela SSK J18 :P Kände igen några stycken som är J kompisar som jag träffat innan, men det mest irriterande är att man inte kan placera dom med något namn :P får väl fråga J sen när hon kommer hem igen :)
The weekend of? Oh no...
SPORTLOV (borde vara) = LEDIGA FRÅN ALLT.
Fakutom är att jag brukar alltid vara ledig från jobbet denna vecka, eftersom vi bara håller på när skolan är igång, men icke sa nicke inte denna gång. Nu när man jobbar tillsammans med gammel C, måste man hålla på även på loven! Så trött som jag, och med kryckor släppade jag mig på bussen, begav mig ner till centrum och gick den sista biten till simhallen. Är man inte lite duktig då? När jag väl ska stapla vidare på mina kryckor och bege mig hemåt träffade jag R och K, de hade varit duktiga och tränat, kul att se er igen tjejer i alla fall!
När jag kommer hem, kommer vi med den underbara idéen, varför inte beställa hem pizza till middag? Jag har lite att äta upp... Ett tips: Ni som vill förlora lite i vikt, lägg in dig på sjukhuset i 2,5 dag och du förlorar några kilon... Så, istället för att beställa en barn pizza som jag alltid brukar göra annars, tror det eller nu, så tog jag en vanlig. Den lilla detaljen om att man inte åt upp allt sen, behöver man ju inte nämna direkt...
Sedan är det ju det här med att hur kan en sådan bra idé låta så bra i början, och senare ångrar man sig...
Fakutom är att jag brukar alltid vara ledig från jobbet denna vecka, eftersom vi bara håller på när skolan är igång, men icke sa nicke inte denna gång. Nu när man jobbar tillsammans med gammel C, måste man hålla på även på loven! Så trött som jag, och med kryckor släppade jag mig på bussen, begav mig ner till centrum och gick den sista biten till simhallen. Är man inte lite duktig då? När jag väl ska stapla vidare på mina kryckor och bege mig hemåt träffade jag R och K, de hade varit duktiga och tränat, kul att se er igen tjejer i alla fall!
När jag kommer hem, kommer vi med den underbara idéen, varför inte beställa hem pizza till middag? Jag har lite att äta upp... Ett tips: Ni som vill förlora lite i vikt, lägg in dig på sjukhuset i 2,5 dag och du förlorar några kilon... Så, istället för att beställa en barn pizza som jag alltid brukar göra annars, tror det eller nu, så tog jag en vanlig. Den lilla detaljen om att man inte åt upp allt sen, behöver man ju inte nämna direkt...
Sedan är det ju det här med att hur kan en sådan bra idé låta så bra i början, och senare ångrar man sig...
Charmed
Är inne i en tid där förhäxad gäller, eller i och för sig har jag alltid varit det, men just för tillfället är det säsong 8 som gäller för min del. Den allra sista, om det är den bästa dock vet jag inte riktigt. Allting börjar, precis som alla andra serier att gå överstyr... Många tycker att jag är galen som sitter och spenderar min tid med att sitta och titta på Förhäxad istället för andra serier som går, som vänner, grey´s anatomy, heros med flera. Visst jag tycker om de serierna också, men Förhäxad har varit med längre, och så kommer det fortsätta att vara :) Så alla ni där ute, så tycker jag faktiskt att ni ska ge er tid och slå er ner med någon av dessa säsonger, och ha ett öppet sinne, för det blir så mycket bättre då :) Det är inte så dåligt som alla tråkigt nog verkar tro!
Ett jävla mysterium som jag vill lösa.
Har inte skrivit på ett tag, och det kan bara kallas för ödets nyck.. Ödet är inte direkt på min sida för tillfället. Ena dagen har jag på sjukhus för mitt knä, i nästa för ett jäkla mysterium!
Åkte in till sjukan runt halv 5 på onsdags morgon, och läkarna visste inte vad det var fel! Sprutor, blodprov, smärtstillande och virriga läkare var det som stod på schemat denna morgon. När de inte hittade något fel, la de in mig på avdelning. Jag förstår inte varför de inte kunde göra någonting och istället lägga in mig på sjukshuset i flera dagar och inte ens titta åt lösningar på problemet. Fick dela rum med en tant som ringde på dem hela tiden för att få säker gjorda. Man vaknade mitt i natten av att de kommer springandes för att göra något, o man vaknar av att de står två centimeter från en och tittar på en. Tantens telefon som ringer stup i ett. Fredag lunch var hur bra som helst för då fick jag äntligen lämna sjukhuset!
Sjukhus får en att bara känna sig sjukare än vad man egentligen är, och man känner sig faktiskt bättre när man äntligen kommer därifrån. Dock utan några svar på varför man mådde som man gjorde.
Så, med min vanliga tur, vad tror ni händer idag? Jo, får så jäkla ont igen, och de där tabletterna de skrev ut till en inte hjälper ju ingenting alls, så är tvungen att åka in ännu en gång! Varför kan jag inte för en gångs skull bara få slippa allt strul?! Tack och lov fick jag en BRA läkare den här gången, som inte gissade sig fram till vad det kunde vara. Ska komma tillbaka imorgon och göra en konstrast röntgen, så det var bara att åka hem igen med nya tabletter och kanske ett steg närmare lösningen på vad det är som drabbat mig.
Åkte in till sjukan runt halv 5 på onsdags morgon, och läkarna visste inte vad det var fel! Sprutor, blodprov, smärtstillande och virriga läkare var det som stod på schemat denna morgon. När de inte hittade något fel, la de in mig på avdelning. Jag förstår inte varför de inte kunde göra någonting och istället lägga in mig på sjukshuset i flera dagar och inte ens titta åt lösningar på problemet. Fick dela rum med en tant som ringde på dem hela tiden för att få säker gjorda. Man vaknade mitt i natten av att de kommer springandes för att göra något, o man vaknar av att de står två centimeter från en och tittar på en. Tantens telefon som ringer stup i ett. Fredag lunch var hur bra som helst för då fick jag äntligen lämna sjukhuset!
Sjukhus får en att bara känna sig sjukare än vad man egentligen är, och man känner sig faktiskt bättre när man äntligen kommer därifrån. Dock utan några svar på varför man mådde som man gjorde.
Så, med min vanliga tur, vad tror ni händer idag? Jo, får så jäkla ont igen, och de där tabletterna de skrev ut till en inte hjälper ju ingenting alls, så är tvungen att åka in ännu en gång! Varför kan jag inte för en gångs skull bara få slippa allt strul?! Tack och lov fick jag en BRA läkare den här gången, som inte gissade sig fram till vad det kunde vara. Ska komma tillbaka imorgon och göra en konstrast röntgen, så det var bara att åka hem igen med nya tabletter och kanske ett steg närmare lösningen på vad det är som drabbat mig.
Damn steps
Jesus christ, alltså.. Alla dessa trappor överallt. Förr har jag inte ens funderat eller lagt en tanke på över hur ofta man måste gå i trappor för att komma någonstans. Men nu med dessa jäkla kryckor, som J har döpt till mina två fästmän, känns det som att jag måste gå i dem hela tiden.
Från bussen till tåget, och det kan ju tilläggas att bussen var försenad och det är då man i vanliga fall springer och nästan hoppar upp för trapporna, men icke sa nicke inte den här gången, upp för trappan tog man steg för steg och när jag kommer upp, vad tror ni inte människorna som delar ut tidningar säger till en?
Tidningsmänniska: Vill du ha en tidning kanske?
Ärligt talat alltså, gav han en blick och hoppade vidare... Tänkte för mitt stilla sinne att han var ju knäpp någonstans, vart hade han tyckt att jag skulle hållt i den då? I munnen eller?
Sedan är det såklart den oändligt långa trappan ner till mitt skåp, tänkte vara snäll och följa med J när hon skulle ner och hämta mina saker, men kom halvvägs sen var hon klar och vi skulle upp igen.. Yttligare en gång utmande jag ödet genom att bestiga den oerhört långa trappan till Nautilus för att kolla om M var där eller inte. Någon snäll person frågade om hon kunde hjälpa mig upp när jag stod nere vid foten av trappan för att ta mig styrka och börja hoppa.. Saknar bilen just nu...
Från bussen till tåget, och det kan ju tilläggas att bussen var försenad och det är då man i vanliga fall springer och nästan hoppar upp för trapporna, men icke sa nicke inte den här gången, upp för trappan tog man steg för steg och när jag kommer upp, vad tror ni inte människorna som delar ut tidningar säger till en?
Tidningsmänniska: Vill du ha en tidning kanske?
Ärligt talat alltså, gav han en blick och hoppade vidare... Tänkte för mitt stilla sinne att han var ju knäpp någonstans, vart hade han tyckt att jag skulle hållt i den då? I munnen eller?
Sedan är det såklart den oändligt långa trappan ner till mitt skåp, tänkte vara snäll och följa med J när hon skulle ner och hämta mina saker, men kom halvvägs sen var hon klar och vi skulle upp igen.. Yttligare en gång utmande jag ödet genom att bestiga den oerhört långa trappan till Nautilus för att kolla om M var där eller inte. Någon snäll person frågade om hon kunde hjälpa mig upp när jag stod nere vid foten av trappan för att ta mig styrka och börja hoppa.. Saknar bilen just nu...
Kryckor...
Som svar på mitt tidigare inlägg, har jag faktiskt inte ett dugg ont i rumpan! Så där fick du E ;) Däremot kan jag säga att mitt knä mår som en guldfisk på torra land..
Fredag kväll efter att vi kommit hem från Bjursås med skolan, tillbringade jag tillsammans med J och P på Karolinska sjukhuset. Då undrar ni säkert vad tusan höll ni på med där när lets dance ( J och P sprang runt och letade efter en tv för att kunna se reslutatet av vilka som åkte ut) och annat skoj som händer...
Som svar på den frågan kan jag säga att jag föll 2 - 2,5 meter ungefär och landade på knät. Som gör att jag nu måste gå på kryckor tills jag kan gå normalt igen. Det som hänt var att jag fått en blödning och skada på liggamentet i knät! Läkaren tyckte jag skulle vila i 3 veckor, men vi får se vad som sker med det.
Det som sker med detta är i alla fall att jag missar säsongens viktigaste match ikväll! Den match som man har tränat och laddat för i veckor, tror ni inte då att jag missar den! Så det är bara för mig att sitta vackert på publiksidan med mina kryckor vid min sida och känna mig hjälplös och ropa lite hejarrop då och då!
Fredag kväll efter att vi kommit hem från Bjursås med skolan, tillbringade jag tillsammans med J och P på Karolinska sjukhuset. Då undrar ni säkert vad tusan höll ni på med där när lets dance ( J och P sprang runt och letade efter en tv för att kunna se reslutatet av vilka som åkte ut) och annat skoj som händer...
Som svar på den frågan kan jag säga att jag föll 2 - 2,5 meter ungefär och landade på knät. Som gör att jag nu måste gå på kryckor tills jag kan gå normalt igen. Det som hänt var att jag fått en blödning och skada på liggamentet i knät! Läkaren tyckte jag skulle vila i 3 veckor, men vi får se vad som sker med det.
Det som sker med detta är i alla fall att jag missar säsongens viktigaste match ikväll! Den match som man har tränat och laddat för i veckor, tror ni inte då att jag missar den! Så det är bara för mig att sitta vackert på publiksidan med mina kryckor vid min sida och känna mig hjälplös och ropa lite hejarrop då och då!
En kudde kanske för en ömande....
Imorgon är det Bjursås och snowboard som gäller för min del, hur många tror att jag kommer ha fruktansvärt ont i rumpan senare under kvällen???
Hur ska det vara på alla hjärtans dag?
Vaknade upp imorse och det föll mig in att det bara var en vanlig torsdag, en torsdag precis som alla andra. Sedan slog verkligheten emot mig och jag kom på att det är alla hjärtans skitdag = alla hjärtasdag... Jag döpte om dagen för något år sedan och ännu har ingenting hänt att den har fått tillbaka sitt vanliga namn igen.
Jag menar varför ska det finnas en speciell dag på året för att säga "Jag älskar dig" till någon och visa att man bryr sig om folket runt omkring än? Jag menar ska man inte göra det alla andra dagar också? En sådan här dag får bara alla singlar runt om i världen att känna sig ännu ensammare än de redan tycker att de är. Räcker det inte med de 364 dagarna som resten av året har att bjuda på, måste det finnas en dag som får oss att känna oss ännu ensammare bara för att vi inte ger bort saker och så? Enligt mig är den här dagen ett påhitt från producentera som säljer saker för mer pengar än vad vi egentligen skulle betala för det.
Jag är inte ute efter att få alla att börja bojkota alla hjärtans dag, många tycker att det är något romantiskt och att man borde tillbringa tiden med den man tycker om. Men betyder "jag älskar dig" mer idag än det gör imorgon eller gjorde igår? Det känns som att den här dagen är till för att få saker att hända i ett förhållande, att man förväntar sig att något ska hända eller att man ska få någonting, men sen när det inte blir så då? Det man vill få fram, känslor, ord eller så, det ska komma spontant och inte framtvingat bara för att det står den 14 februari i kalendern.
Jag älskar många i min omgivning och jag säger det till dem, varesig det är den 14 februari eller den 19 maj, för mig gör inte datumet någon skillnad. De betyder precis lika mycket i alla fall. Jag vet inte när jag kommer ändra åsikt om alla hjärtans dag, och än så länge har ingenting fått mig att göra det. men vem vet, kanske nästa år har jag en annan syn på saken!
Så alla ni där ute, vad tycker ni om alla hjärtans dag?
Back in the game again, and better
Åter igen var det dags att bänka sig framför tv:n när Grey's anatomy drog igång igen. Nya intriger, nya hemligheter, nya kärleksgrejer och andra allmäna saker som vi vanliga människor bara älskar att titta på.
Dock missade jag första tio minutrarna då jag slutar på badet klockan 9, så får nästan köra som en galning på vägen hem för att inte missa för mycket av allt det roliga. Så vad ska man säga om säsongsstarten? Enligt mig kanske den kunnat vara lite bättre, men så är det väl alltid, man tycker alltid att det ska vara mer än vad det blir... Men det gör ingenting, vet att jag kommer älska det för varje avsnitt som går, precis som det alltid har varit.
Dock missade jag första tio minutrarna då jag slutar på badet klockan 9, så får nästan köra som en galning på vägen hem för att inte missa för mycket av allt det roliga. Så vad ska man säga om säsongsstarten? Enligt mig kanske den kunnat vara lite bättre, men så är det väl alltid, man tycker alltid att det ska vara mer än vad det blir... Men det gör ingenting, vet att jag kommer älska det för varje avsnitt som går, precis som det alltid har varit.
Me, just with a new haircolour
Har ju helt okej hållet glömt att berätta att jag äntligen har färgat håret igen! Färgen jag hade innan dög verkligen inte alls längre, tror inte ens man kan kalla det för färg. Det var någon konstig nyans som jag tror inte man kan skaffa om man ens vill :p
Nu i alla fall är det mörkare, med några röda slingor som gör det hela lite rödare, det är en svår färg att förklara, men är såååå nöjd med resultatet! Annars brukar jag alltid annars lyckas få den färg som det verkligen inte alls ska bli egentligen. Trodde det skulle bli så nu också när jag hade kommit ut ur duschen och hade håret i handduken och det enda man såg var den slinga som J fixade i luggen, och den var orange såg det ut som.. Tänkte för mig stilla sinne "Åh, inte nu igen, varför kan jag aldrig få en bra hårfärg!"
Torkade håret och vips, det såg skit bra ut! Fredagen blev en utmärkt dag iaf :)
Nu i alla fall är det mörkare, med några röda slingor som gör det hela lite rödare, det är en svår färg att förklara, men är såååå nöjd med resultatet! Annars brukar jag alltid annars lyckas få den färg som det verkligen inte alls ska bli egentligen. Trodde det skulle bli så nu också när jag hade kommit ut ur duschen och hade håret i handduken och det enda man såg var den slinga som J fixade i luggen, och den var orange såg det ut som.. Tänkte för mig stilla sinne "Åh, inte nu igen, varför kan jag aldrig få en bra hårfärg!"
Torkade håret och vips, det såg skit bra ut! Fredagen blev en utmärkt dag iaf :)
Concreate angel
Att komma hem halv elva på kvällen, har nog bara nackdelar med sig. Tror inte det finns någon fördel eller? Om ni kommer på någon för sig till, för att duscha och äta något runt den tiden gör man bara piggare, vilket inte är bra då man inte kan somna sen när man väl ligger i sängen och ska upp tidigt för att träna ännu en gång i skolan på morgonen! Men vad ska man göra när man gör det för ens egen skull, och bilresan ändå tar 40 minuter?
Dagen har varit rätt okej, fysik och projekttid. Det var det enda. Lugnt i klassen när vi var så få och några borta... Vi pratade med den nya läraren som vi ska ha i projektet och jag vet inte riktigt vad jag tycker än... Det känns så konstigt bara, och det känns som att han inte kommer att kunna ha någon direkt koll. Flörtandet och smöreriet har redan börjat hos vissa och man blir så trött ibland, förstår inte hur man orkar?
Martina McBride - Concreate angel
Winners, sweet sweet victory
5-0!
Det var det som siffrorna visade idag efter vår match mot Onyx. Vi hade spelet, och allt annat på vår sida och vi dominerade verkligen matchen! Dessutom höll vi nollan :D Det är någonting med den hallen, den är skit skön att spela i, Ramdalshallen, synd att den ligger så långt bort annars hade vi velat ha den som hemmahall :)
Har överansträngt min högerarm nu med alla kast från handbollen, och nu med innebandyn.. Måste nog vila upp den lite känns det som... Men det är så tråkigt! Får se vad som händer ikväll också.
Det var det som siffrorna visade idag efter vår match mot Onyx. Vi hade spelet, och allt annat på vår sida och vi dominerade verkligen matchen! Dessutom höll vi nollan :D Det är någonting med den hallen, den är skit skön att spela i, Ramdalshallen, synd att den ligger så långt bort annars hade vi velat ha den som hemmahall :)
Har överansträngt min högerarm nu med alla kast från handbollen, och nu med innebandyn.. Måste nog vila upp den lite känns det som... Men det är så tråkigt! Får se vad som händer ikväll också.
Inte riktigt min början på en bra kväll?!
Haha, glömde helt och hållet bort att berätta vad jag råkade hålla på med när jag skulle iväg till A och C där lagfesten skulle hållas. Som det södertälje barn jag är, hittade jag inte i Salem, kanske inte så konstigt, eller? I alla fall parkerade jag bilen och skulle bege mig ut i snöstormen. A hade sagt att det var nära och jag började gå. Visste att de bodde på nummer 18, så började gå åt det håll som skylten visade just det numret. Såg inga gatnamn så allt var en ren chansning. Så med snö och blåst mot mig, och med en varm tacopaj i famnen började jag gå.. Och jag gick och jag gick. Jag ringde A tio över 7 och sa att jag bara skulle parkera och komma sen. Jag gick runt i cirklar och ingenstans hittade jag en skylt med Champinjonstigen på.
Vart var dessa skyltar?!
Allting såg verkligen likadant ut, och till slut orkade jag inte gå mer utan ringde på en dörr och frågade vart jag var.
Till svar fick jag att jag var på kantarellen, det är området bredvid Championen. Hur tusan skulle jag veta det liskom?! Så ännu blötare och snöigare fortsatte jag att gå. Till slut sa en dam att jag bara skulle gå nerför en backe och sedan till vänster, så skulle jag komma till rätt område. Gick ner för den jäkla backen och vad upptäcker jag?! Jo, att jag gått runt i en enda stor cirkel och kom tillbaka till samma väg jag kom ifrån när jag parkerade. Och sjäklvart fanns det inte någon jäkla skylt här heller! Så tog en vild chansning och gick nerför en gångväg. Såg parkeringen jag hade tänkt parkera på från första början, men trodde att det bara var för husägarna. Gick till ett hus och frågade ännu en gång om jag var på championstigen, fick svaret JA! Dock fick jag veta att det var fel slinga, så fick gå yttligare några 100 meter tills jag såg huset!
Så till slut, med en ganska kall paj, snöiga kläder, dygnsura skor, väldigt röda och kalla händer, och det hår som en gång var plattat, stod nu åt alla håll! Att platta håret och sminka sig var i det här fallet helt onödigt, för ingenting av det syntes! När jag kom innanför dörren, gissa vad klockan var, jo halv 8! Jag var ute och irrade runt i svampområden i 20 minuter! I snöstorm!
Så typiskt mig och varför inte ringa och fråga om vägen, men vadå ringde på 3 olika dörrar, det är ju en bragd i alla fall ;)
Vart var dessa skyltar?!
Allting såg verkligen likadant ut, och till slut orkade jag inte gå mer utan ringde på en dörr och frågade vart jag var.
Till svar fick jag att jag var på kantarellen, det är området bredvid Championen. Hur tusan skulle jag veta det liskom?! Så ännu blötare och snöigare fortsatte jag att gå. Till slut sa en dam att jag bara skulle gå nerför en backe och sedan till vänster, så skulle jag komma till rätt område. Gick ner för den jäkla backen och vad upptäcker jag?! Jo, att jag gått runt i en enda stor cirkel och kom tillbaka till samma väg jag kom ifrån när jag parkerade. Och sjäklvart fanns det inte någon jäkla skylt här heller! Så tog en vild chansning och gick nerför en gångväg. Såg parkeringen jag hade tänkt parkera på från första början, men trodde att det bara var för husägarna. Gick till ett hus och frågade ännu en gång om jag var på championstigen, fick svaret JA! Dock fick jag veta att det var fel slinga, så fick gå yttligare några 100 meter tills jag såg huset!
Så till slut, med en ganska kall paj, snöiga kläder, dygnsura skor, väldigt röda och kalla händer, och det hår som en gång var plattat, stod nu åt alla håll! Att platta håret och sminka sig var i det här fallet helt onödigt, för ingenting av det syntes! När jag kom innanför dörren, gissa vad klockan var, jo halv 8! Jag var ute och irrade runt i svampområden i 20 minuter! I snöstorm!
Så typiskt mig och varför inte ringa och fråga om vägen, men vadå ringde på 3 olika dörrar, det är ju en bragd i alla fall ;)
So much to do, but so little time
Har haft bloggtorka nu ett tag, men har inte riktigt haft något tillfälle att sätta mig ner och skriva. Helgen har varit både roligt och hur skön som helst. Fredagen tillbringade jag med J i soffan, men helt plötsligt satt vi i bilen på väg till Västergårdshallen för att kolla när herrarna spelade. Det hela slutade med 11-3.. Utklassning kanske??
Lördagen blev det klippning i Järna, och tror jag är rätt nöjd, blev inte så stor förändring, men det känns så skönt att dra fingrarna genom håret nu utan att man fastnar halvvägs.
Älskar nyklippt hår, det känns så fräscht!
Lördagen blev det lagfest med handbollen, och det var riktigt roligt! Alla i laget fick varsitt diplom och på mitt stod det "Lagens nykomling". De vågade inte skriva något annat, men utlovade att nästa år skulle jag akta mig... Tillsammans med mängder med mat, musik, sanningar och lekar, och sedan begav vi oss ut i snöstormen till Tumba, och något ställe som heter TB. Kan säga så här; Ingenting jag kan rekomendera. Äckligt folk, och de va många som var över 40+. Drog hem efter en timme ungefär, och natten slutade med "Girls just want to have fun". Hade glömt bort hur mycket jag älskade den filmen.!
Det har hänt saker som jag så gärna skulle vilja skriva här och bara skrika högt av lycka, men kan inte riktigt det än, inte nu i alla fall, kanske snart!
Lördagen blev det klippning i Järna, och tror jag är rätt nöjd, blev inte så stor förändring, men det känns så skönt att dra fingrarna genom håret nu utan att man fastnar halvvägs.
Älskar nyklippt hår, det känns så fräscht!
Lördagen blev det lagfest med handbollen, och det var riktigt roligt! Alla i laget fick varsitt diplom och på mitt stod det "Lagens nykomling". De vågade inte skriva något annat, men utlovade att nästa år skulle jag akta mig... Tillsammans med mängder med mat, musik, sanningar och lekar, och sedan begav vi oss ut i snöstormen till Tumba, och något ställe som heter TB. Kan säga så här; Ingenting jag kan rekomendera. Äckligt folk, och de va många som var över 40+. Drog hem efter en timme ungefär, och natten slutade med "Girls just want to have fun". Hade glömt bort hur mycket jag älskade den filmen.!
Det har hänt saker som jag så gärna skulle vilja skriva här och bara skrika högt av lycka, men kan inte riktigt det än, inte nu i alla fall, kanske snart!
Take me under your wings
Åhh, vad jag verkligen inte tycker om kollektivtrafiken just nu! Ska aldrig mer lämna bilen hemma! Då jag äntligen bestämmer mig för att vara duktig och lämna bilen hemma och ta mig till skolan på ett sätt som man gjorde för ett bra tag sen, så ska bussarna och tågen krångla så man missar bussen på vägen hem med säkert 1 sekund! Och inte var det var och skönt att stå ute och vänta direkt!
Nej tack, bilen är det som hör ihop med mig just nu, och det kommer dröja innan jag lämnar den hemma igen!
Kom fram till en sak när jag satt på tåget hem idag, och det är att jag har haft mitt körkort i 9 månader! Det har gått så otroligt fort, det känns som att det var igår som jag tog det, eller aa iaf några månader sen, men inte 9 månader. No way!
Nej tack, bilen är det som hör ihop med mig just nu, och det kommer dröja innan jag lämnar den hemma igen!
Kom fram till en sak när jag satt på tåget hem idag, och det är att jag har haft mitt körkort i 9 månader! Det har gått så otroligt fort, det känns som att det var igår som jag tog det, eller aa iaf några månader sen, men inte 9 månader. No way!