A knowledge I never thought I needed to use again



Idag har jag upptäckt att komma ihåg hur knitting, alltså hur man stickar är som att cykla. Kommer ni ihåg de där lektionerna i syslöjden som handlade om att sticka en halsduk. Det som man aldrig trodde att man skulle ha någon nytta för senare i livet? Men idag, ungefär fem år senare, så tar E fram sticknålar och garn och vill sticka en väska.. Problemet var bara att hon inte visste hur man gjorde för hon hade aldrig testat det tidigare så hon litade fullt ut på mig att jag skulle kunna... Jag trodde aldrig att jag skulle sticka igen, och därför hade jag trängt de kunskaperna så långt bak som man kan komma i huvudet. Men det var som att cykla faktiskt, när man väl har lärt sig det en gång,så sitter det. Vare sig man vill det eller inte. Och det visade sig vara en bra sak, då jag nu har lärt E att sticka :D Jag förvånade mig själv med att först bara sitta och titta på de där pinnarna och garnet, och sen kom det liksom naturligt igång.. Impressed!

Idag började jag tänka på vad man egentligen ska skriva i en blogg. Vad vill folk läsa om liksom? För de som får flest hitar varje dag är de som lägger ut bilder på deras outfit varje dag och berättar om i detalj vad de har för sig. Jag vet varför jag skriver, och jag kommer aldrig bli en sådan som lägger ut bilder på dagens oufit. Jag säger inte att det är fel, men vad gör alla intresserade av att läsa vidare? Vad ska en blogg egentligen innehålla?

Nu är det över och julen väntar runt hörnet



    

Sådär ja, nu är Thanksgiving över, och jag kan säga er att det påminde om julen lite. Förutom att vi har skinka istället för kalkon. Det var släkten som samlades och mat åt i stora mängder. Men det var riktigt kul, och jag blir lika förvånad värre gång när människor kan öppna upp sig och vara så vänliga mot fullständiga främlingar. För det är ju precis det man är, jag är en främling som de aldrig tidigare har träffat, och ändå bjuder de in en att fira Thanksgiving med dem.

Men det var kul, dock kom vi mindre in försent till att kolla kalkonen när den var hel och fin, så ni fick en ful bild på den. Men alltid något, vad ska man göra. Det är ju alltid tanken som räknas eller hur ;) Det blev inte så många bilder tyvärr heller, men några få ska ni allt få se. Nu har jag genomgått både halloween och thanksgiving här borta, och nu är det julen som väntar runt hörnet. Dags för julklappsinhandling snart!! Önskelistor tack, annars blir det morot och paprika igen. Och J du vet att det händer ;)

Det blev några bilder, dock inte många då jag måste kolla med L om det är okej att lägga upp bilder, då E är med på många av dem. Så återkommer :) Nu får ni se bilder på maten istället! Och den slajsade kalkonen :p

Just my luck!!

Det som inte får hända händer, just denna dag som jag behöver kameran som mest.. Batteriet dör en timme innan vi ska åka. Jag skulle självklart ha kollat upp det tidigare, men trodde inte jag skulle behöva det eftersom det precis är nyladdat. Så nu har jag en timme på mig att få ett hyfsat fullt batteri, så jag kan ge er bilder att kolla på från thanksgiving. Det jag får göra är att ta med den lilla kameran också, men måste hitta batterier till den också, så jag verkligen inte litar på det omdöme som batteriet kan visa ibland... Just my luck!

Nu är jag i alla fall färdigklädd och hungrig. Ingen frukost då man laddar för det som kommer :D


Thanksgiving, min första!



Torsdagen den 27 november
är en helt vanlig torsdag för folket hemma och egentligen för de som inte är amerikaner... För amerikanerna betyder Torsdagen den 27 november = Thanksgiving! Med mängder av mat, en stor kalkon på bordet och pumpinpie. Så mycket man att man inte vill äta på flera dagar sen för att man är så mätt. De säger att dagen går ut på att äta, och åter äta. Man äter så mycket att man inte vet vart man ska gå sen. L ska göra någonting som hon är uppväxt med som ingen annan tycker om, så hon får ha det för sig själv... Pretty smart...
Imorgon är den dagen och vi ska ut till J syster som bor ungefär en timme härifrån. Både L och J har kommit till mig och frågat om jag kommer med dem, innan jag ens hinner svara så fortsätter de att de hoppas på det och att de redan har räknat in mig. Känns skit bra! Så nu ska jag få uppleva min första thanksgiving med en kalkon! Eller aa första thanksgiving med eller utan kalkon :)  Vi kommer även vara runt 52 personer om inte flera. Så det kommer bli så otroligt roligt! Nu blir det jobbigt bara och välja kläder, har liksom inte så mycket att välja på... =/

Igår var jag även riktigt duktig och tränade två gånger, en gång på morgonen istället för att lägga mig i soffan och kolla på tv och en gång på kvällen istället för att bara sitta stilla och vänta på att barnen skulle gå o sova.. L är mitt goda samvete som tvingade med ut mig där på kvällen, var lite ambivalent när det gällde om jag skulle gå eller inte. Det är jobbigt att ta det där steget att ta sig iväg, men när man väl är där så känns det så bra, och när det är över ännu bättre. Jag blev glad och tyckte det var roligt! När jag sa det kollade både J och L på mig, och J frågade vad jag hade gjort egentligen. L svarade att jag hade varit o tränat och J skakade på huvudet.

Home again from my other home



        

Sådär ja, nu är man tillbaka hemma i USA. Det är sant, man kan säga hemma nu här borta för det känns så himla bra. Efter 18 timmar på resande fot, så kom L och hämtade upp mig. Hade otur hela dagen, med försenade flyg som gjorde att man missade flyget i NY vidare till Chicago. När jag stod och skulle visa mitt visum ännu en gång, så frågade killen bakom vart jag lärt mig så bra engelska. Svarade att det var från skolan och han blev förvånad. Behövde inte printa in mina fingeravtryck igen, eftersom jag redan har gjort den en gång..

Helgen hemma var under verkligen hur kul som helst att träffa alla och få prata face to face. Besök på skolan hann jag också med, och tränade L och K. L sa att han hade fått ett ljussken nu i mörkret och K var också glad, hoppas jag i alla fall. Vet inte vad klassen hennes sa om det hela sen bara, tror de blev glada då de fick vara själva 10 minuter ;) Det var underbart att träffa M, P och speciellt J igen. Tog några luncher på Nancys, shoppade massor och bara tog det lugnt. Utgång blev det ju också där man träffade en hel del roliga människor igen! Samtidigt som man kände att det här är skit roligt och jag saknar det, så säger jag som jag sa till M. Om jag skulle stanna hemma, vad skulle jag då göra? Shoppa, träna, träffa alla och sen då? Under dagarna? De behöver mig där borta och det kände jag när E ringde mig i taxin på vägen till flygplatsen och grät. När L skickade sms och sa att H och D var lessna för att de inte hade hunnit vakna och säga hejdå. Om det är så här nu, tänk er då efter 1 år? Det har gått 3 månader nu liksom?

Asså jag kan inte få ner i ord hur mkt roligt vi gjorde under den här helgen, vad vi gjorde och vilka vi träffades. Det var skönt att komma hem igen, men det var också skönt att få åka hem igen, om ni förstår hur jag menade. Kom även på mig själv med att jag blandade engelska och svenska. Meningar som: Jag är så jävla pissed, kan du skicka smöret please, jag gjorde så because....
Eller som i kassan: thanks. Och J bara säger.
J: Du sa tack på engelska det vet du va?
Jag: Det gjorde jag inte.
J: Jo det gjorde du. (Jag tänkte efter ett tag..)
Jag: Det gjorde jag fan...

Det börjar gå långt när man inte ens tänker på det själv längre.. Men jag antar att det är framsteg och jag kommer bara bli bättre och bättre. Vänta ni bara, när jag kommer hem i sommar, kommer jag inte komma ihåg någon svenska ;) Fler historier om helgen kommer att komma senare, nu måste jag kila!

Inte många timmar kvar nu alltså



Nu är det inte många timmar kvar tills jag sitter i taxin på väg till flygplatsen... Väskorna är packade, har med mig alla viktiga saker och telefonerna ligger på laddning. Vet inte hur jag ska känna för det här. Missförstå mig inte nu, det ska bli hur kul och skönt att träffa alla igen och jag bara längtar! Men man lämnade mycket bakom sig och nu ska man återvända till det. Man har ju ett liv här borta nu också, men jag tror samtidigt att det kommer bli lättare att åka tillbaka, då man vet vad man har att vänta sig.. Tror ni inte?

I alla fall så är även ipoden laddad me ny musik och det ska jag säga er var inte en kort process.. Tog ju evigheter! Men nu är det gjort och jag har massor med musik att lyssna på när man har mellanlandning och lång flygtur. Men snart ses vi och då jäklar sker det grejer!

Ångest inför stort tal!



"Man blir inte förkyld om man går ut ,nu när det är kallt ute, med blött hår. Det är bara en myt"


Detta är något L och Mrs D håller på och diskuterar om. Mrs D tror och vet av egna erfarenheter att man visst kan bli förkyld om man går ut och går med blött hår under den här årstiden. L däremot tycker att det inte alls är så och det har aldrig spelat någon roll om man går ut me blött hår eller inte. Man blir inte sjuk, om man tar på doorknobs eller the phone som någon sjuk har använt. L tycker att det bara är europeiskt trams. Jag måste hålla med Mrs D i det här, att jag tror att om man går ut och går med blött hår när det bara är några grader varmt ute, så klart man blir sjuk. Det är det vi alltid har fått höra, eller? Detta är i alla fall en sjuk diskution de har, och om man är smart, så håller man sig borta...

Idag kommer H och berättade för mig att hon var med i en grupp för hennes barns skola om att man skulle göra olika möten, och i år ska det handla om tre länder.. Mexico, något annat land och så Sverige. Hon hade redan frågat A om hon kunde ställa upp för Mexico (hon sa såklart ja) och så tyckte hon att jag skulle vara perfekt som talesperson för Sverige.. Jag liksom? Den som är livrädd för att stå framför massor me människor, nu är det dessutom ungefär 40 ungar, vilket är de riktiga kritikerna, och tala inför dem... Hur tusan ska detta gå, för jag var ju så dum som sa: SJÄLVKLART!
Så nu måste jag komma på något som är typsikt traditionellt hemifrån och ta med det när jag kommer tillbaka hit. Komma på vad jag ska säga och vad jag ska berätta om. Någon som har förslag på vad som gör Sverige så roligt?
Fan fan fan, läskigt med stora bokstäver! Jag vet K, jag har förbättrat mig att stå där framme, men ändå!

H: We have a hour to talk about Sweden, because we will have the lunch at the same time. But you don't need to talk the whole hour..
Jag: Oh thats good..
H: Yea, Just 40 minutes or something like that...


En utmärkt täckmantel när man är för gammal för vissa saker tydligen



Ikväll tog sig jag, L, E, H och D oss till biografen för att kolla på High School Musical 3. E och H hade redan sett den en gång, men den här gången var det inte för deras skull utan för min och L. Vi vill såklart också se den, men tyckte att väldigt många skulle kolla konstigt på oss om vi skulle kolla på den ensamna. Så vad finns det för bättre täckmantel än att ta me sig alla barn? Ingenting + att de älskade den, så vad gör det = alla glada!

Idag var det nollgradigt och det kändes ska jag säga er. Har jag rätt kläder för det, nope! Måste fixas snart och det är fort alltså! Som tur är så har M lovat mig att vi ska shoppa loss på såna saker när jag kommer hem till Svedala igen! Så några dagar till, sen så. Utöver allt annat, så har jag råkat ut för världens förkylning, icke bra då jag ska sitta på ett flyg om några dagar.. Vill och cross my fingers att det kommer ha gått över tills dess. Som vanligt när det gäller mig och mina förkylningar så har mina läppar blivit röda... Mer än vanligt, och D kom fram till mig och sa att jag hade läppar röda som Snövit (Vi hade läst den sagan dagen innan)...

S har klagat på att det är lite dåligt på skrivningsfronten just nu, men vad ska jag göra. Eftersom jag är sjuk hinner jag inte göra mycket som är roligt, och ni vill inte läsa om det tråkiga.. Men det kommer också komma ska jag lova er, någon gång. Just det, kan berätta att trots min förkylning tog sig M och jag oss till gymmet och hade en timmes träning, vilket känns idag och det känns underbart! Har aldrig varit så glad för träningsvärk! Nu jälvar ska jag hålla det så också!


Några få pictures



      
 Några få bilder från helgen, detta dock bara me min kamera, som dog efter dessa bilder..

S, barnens kusin, kom med sötaste kommentaren i fredags när hans mamma frågade hur han kunde vara så söt (han hade dracula dräckt på sig).

A (mamman): How can you be so cute?!
S: I don't know, I'm just born like this.

Liten uppdatering om helgen, var ett tag sen sist!



Nu sitter jag här med E i soffan och hon vill att jag ska skriva något så hon får se hur fort jag skriver. Har ju inte skrivit på ett tag, så antar att det är ett utmärkt tillfälle att göra det nu. Halloween har varit nu i helgen, och det har varit fullt upp. Som jag kanske har skrivit tidigare så åkte jag och tjejerna upp till Madison, Winsconsin, för att kolla hur det var där. C kom och hämtade upp mig, och i bilen satt det redan 2 golddiggers and 1 cogirl. C och jag var varandras motsatser när det gäller faireis och bilresan började. Prat, sånger, kassettband, skrik och allt vad det som kom att hända under våran två timmars bilresa, och vi har fått det nya namnet SWEDISH GOSSIP, fråga mig inte varför.

Så vad kan man säga att helgen kom med, M danssteg som fångades på film, M visar bobbsen inför kineser, kostymer som man aldrig trodde att man skulle få se, james bond, bönder, green people, showers, crayons (kritor), elmo, someones own birth... disgusting... blinda möss, hoosters, joker från batman.. You name it! Sminkning på Mcdonalds toalett med C för att fixa iordning oss, cd spelare i knät. Helgen var hur kul som helst som sagt, och mkt är tack vare dessa tjejer! J och jag tog bussen hem igen klockan 7 på morgonen, och när vi kom hem väntade timmars av jobb för oss. Sängen blev det tidigt om vi säger så. Vaknade upp av att klockan ringer och kommer då på att vi ska ju virda tillbaka klockan en timme = en timme extra i sängen! Tror ni man somnar om, icke sa nicke...

Bilder kommer från halloween! Snart ses vi i Sverige!



these are the people in my family,
Detta är en hälsning från E, tvyärr hann hon inte skriva klart den då sängen väntar på henne. Nästa gång kanske :)